Om mitt skrivande

Jag började skriva skönlitteratur som en pysventil till rapportskrivandet i mitt jobb som miljökonsult. Jag behövde slippa skriva det som är sant, korrekt och som inte kan missförstås. Jag ville kunna ljuga, hitta på, ändra begrepp mitt i texten, så tvivel och skörda missförstånd. Jag skriver helst i novell-format och det är också det format jag helst läser själv.

lördag 2 januari 2021

Arkitektoniskt manifest

 



Manifest för vackra hus

Modernistisk arkitektur får ofta kritik för att vara fantasilös, fyrkantig och för att vara en intern historia mellan arkitekter som inte tar hänsyn till vad allmänheten tycker är vackert. Och handen på hjärtat; är den inte ganska trist, så här ett knappt sekel senare? Om Du är en arkitekt som är hårt drillad i modernismens raka, preussiska linjer och inte riktigt vet hur Du ska bryta Dig loss kan Du ta hjälp av detta arkitektoniska manifest i fem enkla punkter varje dag fram till trettondan. Manifestet är resultatet av många års studier kring vad som gör en byggnad vacker eller ful. Följ manifestet så får Du inga Kasper Salin-priser, men väl tacksamma leenden från Dina medmänniskor.


 


 

1.  Sluttande tak.

Platta tak gör att huset ser ofärdigt ut och inte riktigt får någon fin övergång mot himlen. Det blir som en avhuggen stubbe. Sluttande tak är praktiska också. Regn och snö rinner av lättare och det går dessutom att sätta på solpaneler, vilket väl känns modernt? Du kanske invänder att det finns områden i världen som traditionellt har platta tak och att det är vackert där. Ja kanske, men då kompenseras de trista platta taken ofta av stor variation i takhöjd vilket tar bort den avhuggna, oavslutade känslan och dessutom finns de oftast i länder där man kan sitta på sin takterrass utan att drunkna i iskallt regn.



 

2. Rena linjer

Rena, geometriska linjer är för arkitekturen vad uniformen är för kläderna. Elegant men tråkigt och egentligen en ursäkt för att slippa använda sin fantasi. Bryt den släta ytan med burspråk, torn och balkonger, gärna runda former mot allt kantigt. Barbapapa-huset är ingen dum inspirationskälla om Gaudi känns uttjatad.





3. Färgsättning

Det finns enkla regler för färgsättning. I kalla, mörka klimat krävs varma färger. Rött, gult och aprikos fungerar bra i Sverige och ger bra kontrast till regntunga novemberskyar. Varmt grön eller varmt blå kan också fungera, men det är ingen personlig favorit. Kalla färger och vitt passar i varma, soliga trakter. Grekiska hus vita hus med blå dörrar till exempel. Tänk alltså så här: Varmt väder, kalla färger. Kallt väder, varma färger. Grått? Beklagar, men försök igen!

 

Du kommer att nå långt med dessa tre grundregler och när Du vant dig vid dem kan Du gå vidare till den högre nivån: 

 

 

          

4. Yta

Glasfasad kan vara snyggt och praktiskt - om Du ritar akvarier. Glas och andra blanka ytor ger en steril känsla som vi bara vill ha i en operationssal. Byggnader för människor bör ha ett material som skänker lite struktur och liv. Puts, sten, trä och tegel är klassiker som fungerat i århundraden. Betong som fasad funkar – om Du ritar broar eller rymningssäkra fängelser.        

 

                     

5. Ornament

Här finns bara en regel: Ös på! Det kan aldrig bli för många pelare och maskaroner och Din stränga träning i den avskalade estetiken kommer ändå hålla Dig tillbaka. Om Du är riktigt djärv kan du lägga till drakar eller valfria monster på taknocken, över porten, på ditt torn eller som stuprör. Om det fungerar på Notre Dame fungerar det även för Ditt hus.

 

God fortsättning på arkitekturåret! Snart kommer vi tillbaka med hemligheten bakom bra stadsplanering.

 

Vi som står bakom detta heter Tobias Robinson (text) och Fredrik Meurman (illustrationer). 

Tobias är naturgeograf och har under flera år arbetat med miljöbedömningar av detaljplaner och infrastruktur. Han är även författare. 

Fredrik Meurman är arkitekt SAR/MSA och har varit kommunarkitekt, länsarkitekt, ansvarig för Boverkets utvecklingsarbete samt chef för Regionplaneavdelningen i Stockholm. Han är även musiker och teaterman. 

Både Tobias och Fredrik arbetar idag på Ecoloop där de utvecklar system för resurseffektiva samhällen.

 

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar