Fantasy är inte en genre. Jo. Nej. Nja.

En arbetskamrat läste en av mina noveller - Flickan i tavlan. Han tyckte den var bra, så en annan av mina kolleger köpte den också, läste och hon tyckte också att den var bra. Ett förvånat "Den var ju bra!" och så ett "Men jag måste nog läsa om slutet". Bra betyg båda två: att den var bra och den gav henne något att tänka på. Jag var en ganska nöjd författare. Sen kom Frågan. Frågan som är så svår. 

Den svåra frågan är inte "Är det dig själv du skriver om?". Den är enkel att svara på. Antingen blir man trodd eller inte, men den är enkel att svara på. Den svåra frågan är "Vad är det för genre?" 

Ibland är det en enkel fråga att besvara. Deckare. Feelgood. Kärleksroman. Äventyrsbok. Alla vet ungefär vad det är, vad de kan vänta sig och hur omslaget ser ut. Eller hur? För min del är svaret "mjaa, det är väl kanske, typ, fantasy eftersom det är övernaturliga inslag, men egentligen är det väl mer en berättelse om kärlek/ om att känna sig utanför/ humor/ om lastbilar i en annan dimension/ besatthet av konst..." eller vad det nu handlar om. 

Min kollega sa "Nej, fantasy är det inte." och det betyder nog "det är inte vad jag trodde fantasy är" och det betyder i sin tur "fantasy är berättelser med skäggiga trollkarlar, drakar och svärd." 

Och egentligen finns kanske inte fantasy.

Jo. Det klart att det finns. Eller? (Och läs gärna Eva Holmquists utmärkta krönika om Urban fantasy som finns i ett tidigare blogginlägg). 

Visst finns fantasy, eller det vidare begreppet fantastik som jag kommer använda i fortsättningen, men jag tycker inte att det är en genre*. Det finns väldigt små likheter mellan Sagan om ringen och någon av Terry Pratchetts böcker om Discworld. Den ena är en pompös hjältesaga och den andra är komiska berättelser med en filosofisk knorr. Helt olika berättelser, men båda är fantastik. Star Wars** är helt annorlunda än Liftarens guide till galaxen och båda är helt olika Ray Bradburys fantastiska noveller. Men de är alla fantastik. Och om fantastik är så olika saker; är det då en genre?

Då säger du, kära läsare, att detta gäller också till exempel för deckare: Milleniumböckerna är ganska olika böckerna om miss Marple. Kära läsare, du har helt rätt! Men de handlar ändå om brott. Därför lägger jag dem i samma genre, om än i olika undergenrer.

Fantastik är däremot olika genrer, för de handlar om olika saker. Fantastik kan vara deckare, samhällskritik, skräck, feelgood, romantik, humor, utvecklingsromaner; berättelser om att komma ut, om hämnd, om trasiga familjer. 

Fantastik är däremot en... kuliss. En kuliss som tillåter att författaren förstärker något genom att ta in övernaturliga element. I fantasy är det övernaturliga oftast magi och sagoväsen. I science-fiction är det övernaturliga oftast teknik och rymdvarelser. I Star Wars är det båda två samtidigt. Det finns andra genrer som egentligen är kulisser: I ett kostymdrama kan författaren använda förlegade klassroller, könsroller och krinoliner för att lyfta fram något. I en western kan författaren använda nybyggarnas utsatthet, förtrycket av ursprungsamerikanerna eller hästar och pistoler. Alla dessa sorters berättelser handlar om världar som liknar vår egen, men samtidigt är annorlunda, och då syns vissa saker desto tydligare. Eller så ger de bara en känsla man gillar och det är också okej.

Det finns fantasy som fokuserar på själva sagovärlden, på medeltida vapen eller hur man hässjar hö, snarare än på själva berättelsen. Eller sci-fi som fokuserar på teknik, laser, fysik och maskhål mer än på själva berättelsen. Sådana böcker eller filmer blir oftast väldigt tråkiga. Det värsta exemplet jag läst var Andy Weirs The Martian, där jag nästan trodde det skulle komma räkneövningar efter varje kapitel; om syretillverkning och potatisodling eller allt vad han höll på med. Fantastik är en kuliss jag gillar, men det räcker inte med kulissen, det måste finnas en bra berättelse också.      

 Jag hoppas detta redde ut några viktiga begrepp, rörde ihop andra eller åtminstone irriterade någon.

P.S. Jag använder hellre fantastik eftersom jag gärna blandar vampyrer, zeppelinare, revolvermän, enhörningar, svärd och kvantfysik. 

* En del säger nu att fantastik är ett samlingsnamn för flera genrer, men det struntar jag i just nu. Det är nämligen inte det som är min poäng. 

** För mina jämngamla läsare: Stjärnornas Krig.