Vad händer i utgivningsprocessen till feelgood-skrönan Norna, undrar ni säkert? Jo, manuset kom tillbaka från redaktören för en månad sedan. Jag är fortfarande osäker på vad en redaktör egentligen gör, men det kan vara detsamma eftersom hon var väldigt positiv till manuset (Jag skriver "hon" trots att redaktören var anonym, men jag har fått intrycket av att bokvärlden mest befolkas av kvinnor; en kvinna är den mest rimliga gissningen.)
Det var egentligen bara småsaker som behövde ändras; mycket handlade faktiskt om rätt användning av skiljetecken, så där fick jag lära mig en del. Tydligen används de annorlunda i engelska, vilket nog har påverkat min användning. Avbrutna ord ska till exempel inte markeras med tankstreck, vilket var en ny lärdo...
Eftersom det var oväntat få synpunkter om ändringar så tog arbetet lite längre tid. Jag kunde inte riktigt tro på att det bara var de små felen, så jag drog mig för att skicka tillbaka manuset. Till exempel lät jag Words berättarröst Bengt läsa upp hela berättelsen (42 000 ord). Det tog ungefär 42 000 timmar, känslomässigt, för Bengt är mördande tråkig. Jag har en vän som heter Bengt och han är jättetrevlig, men Bengt i Word är en känslokall, iskall psykopat som läser orden helt mekaniskt. Var är känslan?! Dessutom var det vissa ord han inte kunde utläsa utan var tvungen att stava bokstav för bokstav. Konstiga ord som "fnös" och "gång". Jag kan förstå att han inte klarade Ååååh eller Hm, men att han uttalade ett jakande "Mm" som "millimeter" ..., om han åtminstone uttalat det som "megameter" så hade det stämt med SI-systemet.
Nu vidtar korrekturläsning. Det finns säkert några fel kvar som Bengt missade. Hoppas bara att jag inte råkar ut för uppsats-effekten: att man gör en ändring efter en synpunkt och i nästa steg får ändra tillbaka efter en ny synpunkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar